Vintertäckningsdukarna gör nytta!

Hej igen,

Så börjar arbetstempot öka igen efter lite välbehövlig semester efter en lång spelsäsong förra året.

Vi har haft bemanning under hela vintern, Hannes har arbetat fantastiskt med all slyröjning, och mycket han göras innan snön föll ordentligt för några veckor sedan. Kjell är åter efter semester och i full gång med den årliga maskinservicen på hela vår maskinpark och allt sliparbete inför säsongen.

Leo och jag själv har semester under januari månad och när vi är tillbaka tar vi tag i arbetet med att förfina våra skogsområden. Före jul gallrades bakom fjärde green, framförallt för att få in mer morgonsol till den greenen, men en bieffekt blir också att ån kommer mer i blickfånget, där har vi fortfarande en hel del stammar och ris att ta hand. Vidare kommer vi gallra ytterligare en sträcka mellan hål 1 och 5, samt till höger om green 6. Här riktar vi in oss på att ta bort gran, för att skapa ljusare och luftigare förhållanden.

Under vintern pågår också en del utbildningar för att ytterligare höja kompetensen i gruppen. Jag har under två vintrar genomgått HGU, den högre greenkeeperutbildningen i Sverige (bara en vecka återstår…) och bland övrig personal har Mange snart genomgått Länsstyrelsens utbildning i handhavande av växtskyddsmedel vilket ger honom kvalifikation att använda kemiska växtskyddsmedel.

Vädermässigt är det ett knepigt läge vi befinner oss i, ena veckan plusgrader och andra snö och minusgrader har lett till att ett lager av is har bildats i botten på framförallt de kortklippta ytorna, jag har sett bilder och fått rapporter ifrån delar av Mälardalen som talar om en del isproblem.

Jag är för tillfället väldigt glad över att vi har möjligheten att vintertäcka våra greener, vi kommer inte få problem med isrelaterade vinterskador, utan vår utmaning ligger i att få bort den täta duken i tid när tjälen börjar släppa och marken åter börjar ”andas”, i den fasen finns en risk för kvävningsskador.

Vi har möjlighet att mäta syreförhållandena och koldioxidstatus under dukarna (se bild) och bör ha rätt bra koll på när läget eventuellt börjar bli kritiskt. I de mätningar som hittills genomförts har syrehalten under duken som mest legat ca 1 % under normal koncentration i luften, och koldioxidhalten har varierat mellan 0,2 – 1 %. Som sagt ingen fara så länge marken är tjälad…

Jag vill också påminna om den medlemsundersökning som skickats ut. Jag hoppas ni tar er tid att svara på den. Den är till stor hjälp för oss som arbetar på klubben / banan och ger oss en inblick i vad ni tycker och tänker. Stort tack för hjälpen!

Vi hörs!

Anders Körberg